raden av ansikten som passerar och ler

igår åkte vi upp i en minoritetsby i bergen och hälsade på Miaofolket. det kändes till en början tämligen  missplacerat att vandra omkring i deras by med massiva kameror och fota allt allt allt som är deras liv. men det släppte efter ett tag. vi fick äta en stor lunch som de lagade i stora kärl över eldar, och som var extra festlig då de var mitt uppe i andra dagen av en bröllopsceremoni. vi fick även vara med när sånger sjöngs för brudparet och på söndagsgudstjänsten, vilket var väldigt häftigt, och jag slogs av hur avslappnat, informellt och organiskt ceremonin flöt på. efter alltihop bjöd en kvinna några av oss hem till sin lägenhet och vi fick apelsiner och de övade på några danser och sjöng. väldigt vackert folk, vacker by, vackra röster och vackra kläder.  
här kan man va

miaokvinnor med viss avsaknad av tänder.

finklädd grabb.

en av de många körerna som sjöng. och dragspelsmannen.

bröllopsparet! fina. väldigt unga.

standardgränd.

gästvänliga och fina kvinnan som bjöd oss hem till sig.

fruktstund.

sofie joinade in i gospeldanserna med inlevelse. ball.

majs på tork liksom.

KOR. åh.

bussresan hem var värd. skumpade runt över onådigt gropiga vägar med sufjan stevens och velvet underground, och somnade av utmattning och av den enormt starka solen som gívit oss alla två rodnadsfläckar på vardera kind. väl hemma i vår del av provinsen köpte vi en påse med ätbart och satte oss i skateparken/torget där aktiviteten är enorm kvällstid! folk dansar, åkr rullskridskor, spelar badminton och lever i största allmänhet. parklivet kommer saknas från sverige. verkligen. värd dag, kväll och så oerhört bra vänner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0